Trädgårdshistorik

Tänkte visa er några gamla bilder från mitt föräldrahem.
Nu när jag tittar igenom dessa bilderna inser jag var mitt trädgårdsintresse kommer från. Min pappa. Men då, när jag bodde hemma, var jag inte ett dugg intresserad av trädgården! Men min pappas intresse för trädgård vaknade någon gång strax innan jag flyttade hemifrån. Huset är sålt sedan länge, så dessa bilderna är ca 10-14 år gamla.
Min pappa byggde huset 1972.
Nu känns det rätt så modernt igen med franska dörrar ut från huset, indragen uteplats, pelare, vikdörrar, rumsindelning, sten och trä i kombination.
Längst upp i oskärpa skymtar vårdträdet, en Metasequoia som planterades 1972. 

Uteplatsen är helt indragen under taket. Ena halvan har vikdörrar och andra halvan är helt öppen. När jag var liten var hela uteplatsen belagd med beige Höganäsklinker. Tror faktiskt att den ligger kvar under trädäcket. Pappa byggde det ovanpå, när klinkern hade skadats lite för mycket och inte gick att laga.
  

Men titta vad jag hittade: En bild från 1976. Det är brossan och jag som sitter på uteplatsen. Här ser man den beige Höganäsklinkern. Snyggt som attans var det. Ser ni vår lilla fågel i buren? Och solstolarna minns jag. De var härliga. Lägg även märke till röret vid ena pelaren. Vi hade en ute-eldstad i keramik.

Frilandshibiskus m m. Den blå keramikpallen står nu inne i vårt hus, det är en Gustav Kraitz från 60-talet. Den stod i vår trädgård under hela min uppväxt och nu är den mina barns favoritplats här hemma. De brukar sitta på den och spegla sig (den står framför en golvspegel).

Gamla Bilder, så tyvärr lite dåliga färger.

Ett Hybrid Gullregn, Bambu, Clematis, Magnolia, Plymspirea etc. Och så röd Ölandssten.

Att skapa nytt av gammalt

Jag har en förkärlek för att återanvända gamla prylar och skapa något helt nytt av dem. Lyckligtvis tycker mannen här hemma att det är kul med.

Här är vårt senaste projekt. Ett nytt sidbord i loungen.
Bordsytan är ett gammalt hyttfönster från en färja. Vi har sparat det i många år och har sedan tidigare två likadana insatta i vårt förråd (se bilden nedan).
Bordsbenen med tillhörande galler är ett gammalt vinställ från IKEA som vi har målat knallrött.

Under arbete...

Skomakarens ungar... Ni vet talspråket?!
Det är likadant för mig som trädgårdsdesigner. Jag ritar tjusiga planritningar, vyskisser etc. där allt är inritat och utsatt i detalj till våra kunder... Men till mig själv har jag knappt ritat en slarvig skiss. Allt får växa fram på plats så att säga... Hur är det med er andra som jobbar med just trädgårdsdesign? Lägger ni tid på att rita till er egen trädgård?

Här växer vårt senaste projekt fram. Det är inte ens halvfärdigt, inte ens kvartsfärdigt, men kul att visa ändå.

Detta är min "ateljéträdgård". Precis till höger utanför bilden står min ateljé med glasat ut mot detta. Det ska byggas trädäck runt alltihopa, men där de kvadratiska plattorna är ska det vara nersänkt och ursparat och så ska plattorna ha gräs emellan, som de har här.
Så däcket kommer att gå runt om så att säga och fram till bygget med hålet (som är en myshörna. Ska vara fullt med kuddar däri och det är plats för 4 personer).

Bambun är delad från mina stora fullvuxna bambu och börjar nu skjuta skott. De ska tillsammans med de röda bambustörarna "växa upp ur trädäcket" och tuktas till en rak mur.
I trekantslådorna planterade jag i höstas vackra Miscanthus 'Morning Light'. De är tyvärr mindre härdiga än andra gräs, så hälften dog i vintras.
Nu har jag satt Rosenskära tillfälligt och funderar på vad jag ska ha i dem. Troligtvis blir det Myrtentry som ska formklippas exakt som lådorna. Så att det ser ut som suffléer som har rest sig upp.
Vintergrönt är viktigt här, eftersom jag arbetar en del i ateljén under vintertid och inte vill titta ut på en vissen trädgård.
Funderar även på att sätta tre träd vid "hacken" in vid trekantslådorna. Med en stamhöjd på 2 meter och så kommer stora runda kronor att sväva ovanför planket.
Har sett Klotkörsbär som var ympat på Glanskörsbärsstam. GISSA om det var snyggt? Och DYRT såklart. Tre stycken hmmmm... Och de vill inte ha det för blött heller... Hmmm... Tål att funderas på.
En Clematis är planterad på vänster sida av "myshörnebygget".

Så här ska det se ut... OK, en extremt slarvigt gjord Photoshopskiss, skulle nästan kunna platsa på bloggen "Photoshop Disasters" hehe. Men det är så här jag menar att det ska se ut... Lärkträ ska däcket vara i, precis som staketet.
Egentligen skulle jag vilja ha skarvarna mellan plattorna i något rött. 
Någon som har en idé? Kanske måla röda brädor som sen ligger som skarvar i samma nivå som plattorna. Hmmm... Nu fick jag en ny idé!

Så där. "Now we are talking"... Jag gillar färg. Och när jag målar mina tavlor är det mycket rött. Så klart ateljéträdgården ska vara i rött!

Ocklynge Manor, Eastbourne, England

Fult blir fint när man vet historien bakom!

Jag måste erkänna att en lyktstolpe i trädgården inte riktigt är min stil! Den här såg vi i trädgården på ett av våra fantastiska B&B (Ocklynge Manor) i Eastbourne, England.
När jag fick höra historien bakom tyckte jag däremot att det var självklart att det skulle vara en lyktstolpe just här. Och det blev ännu viktigare att den skulle lysa när det var mörkt.

För just i det här huset bodde nämligen en gång Mabel Lucie Attwell. För er som inte vet vem denna dam var, var det hon som tecknade Peter Pan och Wendy! Ursprungsteckningarna alltså, inte Disney-versionen. Så, lyktstolpen förtjänar verkligen sin plats.

Det var faktiskt så att Cattis och jag bodde i Mabels gamla sovrum och vi är rätt så "blödiga" av oss och vi älskade tanken på att det var just det fönstret som vi nu tittade ut genom som varit i Mabels tankar när hon tecknade Peter Pan.

Wendy (jo, damen som nu äger huset och som driver B&B heter faktiskt Wendy) hade en fantastisk trädgård. Här är ett stort Järneksträd kantat av en Buxbomsring och en ring av marktegel.

Ocklynge Manor B&B har i ett par år varit med i 10-i-topp-listan över "Englands bästa B&B". Och det var Wendy väl värd. Vi bodde lyxigt och blev omhändertagna på bästa sätt. Hembakt bröd, hemmagjord marmelad etc.

Här är sovrummet som jag och Cattis delade och som tidigare varit Mabels. Det var vacker utsikt över trädgården och här fanns allt vi behövde. 

Den här typen av murar med inmurade småstenar såg vi mycket av i södra England. En vacker gjutjärnssoffa och en enkel pergola skapar ett litet rum i trädgården.

De har annat klimat i Södra England. Här har de vår inneväxt "Hemtrevnad" i stenfogarna. Vill du uppnå samma effekt här hemma går det lika bra med Krypkotula.

Trädgården hade många härliga gömställen. Mycket Murgröna, stengångar och träd.

Uteplats med pergola.

Och ytterligare en uteplats/sittplats.
Att ha många olika platser där man kan slå sig ner gör trädgården väldigt mysig. Då hittar man alltid sol (om man nu vill ha det) eller skugga. Det är även trevligt att se sin trädgård från lite olika håll. Om man bara har en uteplats ser man ju alltid sin trädgård från det hållet och det blir mer spännande om man ibland får se den från en annan vinkel. 

Min nya köksträdgård och lite avslöjanden!

Jag har blivit med köksträdgård och det är fantastiskt kul... OCH frustrerande! Så underbart att kunna odla mina egna potatisar, sallad, morötter, sparris etc.
Och så otroligt enerverande när jag inser att jag har fått Knäpparlarver! Dessa små gula förbannade larver som lever i jorden och äter gångar i potatisen och äter salladens rötter etc.
Jag visste inte vad det var först. Förstod ingenting. Ny jord, inköpt på bästa stället! Markduk under lådorna. Så slog jag lite i Karin Berglunds fantastiska bok och hittade dem. "Inte så trevliga" var rubriken. Redan då anade jag oråd. De lever av rötter och rotfrukter... Nääääeeeejjjj vrålade jag då. De lever vanligtvis av gräsrötter och när man odlar upp mark som tidigare varit gräs har de ju inget att äta och söker sig då till grödorna.
Hittills har de ställt till med mest skada på salladen. De älskar rötterna till den rödbladiga sorten och kaläter dem helt tills bladrosetten ligger löst på toppen av jorden.
Problemet försvinner efter 1-3 år står det vidare i boken.

Nåväl, jag är glad för att att min man byggt alla odlingsbäddar till mig. I tältet växer busktomater (hoppas inte larverna äter på de rötterna).

Blasten på potatisen växer i alla fall. Ska skörda tidigt, eftersom de då oftast inte hunnit skada potatisen. Längst ner till vänster i bild syns mitt planteringsbord och kompost.

OK. Här är den nakna sanningen. Alla andra bloggar har fantastiska bilder på urtjusiga planteringshörnor med vackra matchande krukor och pynt. Så här ser det ut hos mig. Fullt med pryttlar. Men det är för att det här är min arbetshörna. Jag har inte ändrat någonting, gick bara ut och tog en ögonblicksbild. Jag har precis grävt upp gräs, det ligger i skottkärran. Till vänster ligger upp-och-ner-vänd grässvål och förmultnar. Komposten är full. Krukor i en total oreda på arbetsbordet. Den tjocka ekstocken ska det bli något fint av, någongång... men jag vet inte vad.

Ett annat avslöjande! Det här kallar vi mellangåden. Bakom staketet döljer sig köksträdgården, men i mellangården vet vi inte riktigt vad vi ska göra. Just nu är det lekyta till barnen, men vi vill göra något roligt av det. Idéer någon?
Vi har lounge och pergola, utekök, ute-sovrum, matrum och snart uteplats nr 2 redan... Så det kan ni räkna bort. En djungel till barnen kanske (3 och 5 år gamla)?

Här syns placeringen av mellangården. Till höger om den grå spaljéen är vår runda gräsmatta och längst till höger anar man pergolan och uteplats etc. Till vänster är köksträdgården. Sen är det mellangården. Bakom mellangården syns en del av taket till min ateljé. Där anlägger vi uteplats nr 2 och ateljéträdgården just nu. Men mellangården, idéer någon? 

Den runda gräsmattan med vår fina Trollpil i mitten.

Rabarbersylt

Rabarbern har blivit gigantiskt stor och det känns som om det är rekord i år vad gäller storleken på bladen. Eftersom jag är ganska ny på det här med köksträdgård (i min egna trädgård) vill jag verkligen ta tillvara på allt som jag kan skörda.
Ja, rabarbern har vuxit här i 10 års tid, så den är ju inte ny precis (och innan dess växte den i mitt föräldrahem), men ändå.

Jag skulle egentligen koka saft. Rabarber- och jordgubbssaft. Men när all rabarber var uppskuren i småbitar och börjat puttra ihop med jordgubbarna upptäckte jag att jag hade typ 1 dl socker hemma. Och det vet ju alla att det räcker absolut inte om rabarbersaft ska bli drickbar.
Däremot hade jag syltsocker (min man köper alltid hem några påsar). Så, det fick bli sylt i stället. Och jisses vad god den blev. Burkarna försvinner snabbt, hoppas jag hinner skörda mer rabarber snart.

Bladen är så stora i år. Och riktigt friskt gröna. KAN ha att göra med att jag numera vattnar köksträdgården och gödslar ;-)

Vart har alla mördarsniglar tagit vägen?

Rubriken som jag ALDRIG trodde att jag skulle skriva (och jag lär väl få ångra att jag skrev den om två veckor eller så).
MEN... I vårt område är det GOTT om mördarsniglar. Och Hostor gillar de (även mina Bergenia ger de sig på). Men hittills har jag inte sett en enda av rackarna. Hostorna är felfria just nu och det har hänt... typ... ALDRIG!
Hur är det hos er andra? 

Min egen teori är att vädret i mars tog död på en hel del av dem. Först var det kallt jättelänge, och nästan ingen snö. Vi har sällan tjäle, men denna vintern hade vi och den varade tills april månad. I mars kom solen och värmen och all is i dammen smälte (men tjälen var kvar). Sen slog vintern till igen med -10°C och DÅ tor jag att de sniglar som vaknat efter vinterdvalan och kommit fram ur sina gömställen, dog. De hade ingen plats att gömma sig på hehehehmoahaha (elakt skratt)....

Men jag VET ju att de inte är utrotade, de kommer igen. Men jag har varit flitig med snigelmat och hoppas att de som är kvar äter upp den och inte mina Hostor. 

Hur ser det ut hos er andra i Skåne? Mindre eller samma som vanligt vad gäller mördarsniglarna? Kul att veta om det bara är här på vårt område, eller om de har minskats på fler ställen. Min pappa som bor i Ängelholm och som brukar ha många, hade fram tills igår sett tre stycken. Och de var små.